För skolans viktigaste insatsvaror måste marknaden fungera effektivt, skriver Svenska Läromedel den 2 december på SKL Kommentus Blogg.
Lärarhandledningar, läroböcker och digitala läromedel, övningsböcker och andra läromedelskomponenter är en grund i skolans produktionsprocesser – undervisning och lärande – och en del av skolans infrastruktur. För att skolan ska fungera väl är det alltså viktigt att läromedelsmarknaden fungerar effektivt.
Marknaden för läromedel består av 290 kommuner med 4 900 kommunala grund- och gymnasieskolor och många friskoleföretag med 1 250 grund- och gymnasieskolor. Det finns några få distributörer som väljs ut i de kommunala upphandlingarna. Det finns 124 000 lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns dessutom andra skolformer. Det finns ett trettiotal läromedelsföretag med hundratals olika läromedel och läromedelskomponenter.
Kostnaden per år är för en elev i grundskolan 98 000 kr och i gymnasieskolan 112 000 kr. Försäljningsvärdet per år för läromedel anskaffade från företag som är medlemmar i Svenska Läromedel är för en elev i grundskolan 568 kr. Siffran är högre för elever i gymnasieskolan.
De distributörer som väljs ut i upphandlingar ska självfallet underlätta för lärare och erbjuder därför hela marknadens utbud av läromedel, vilket normalt är ett skall-krav. Digitala läromedel är inte längre CD-skivor utan interaktiva tjänster som levereras från läromedelsföretagens servrar on-line i realtid till lärares och elevers datorer. Distributörerna har för dessa alltjämt den formella försäljningsroll som upphandlingen ger men utför inte ompackning och leverans.
Nya digitala system håller på att utvecklas för att försäljning och inloggning till olika digitala läromedel ska ske så enkelt som möjligt. Upphandlingar kan också ske separat för tryckta och digitala läromedel för att hänsyn ska kunna tas till de olika förutsättningarna.
Det är lärare eller lärargrupper som väljer läromedel. Lärare beställer läromedel hos distributören. Lärare för de 14 procent av eleverna i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan som går i fristående skolor kan förstås anskaffa läromedel direkt från läromedelsföretagen men många av dem väljer att anlita distributörerna. Om en skola inför terminsstart beställer läromedel för många olika klasser och ämnen levererar distributören allt packat och klart för varje lärargrupp eller lärare.
De allra flesta medarbetare på läromedelsföretagen har varit lärare och har mycket nära kontakt med skolan. När lärare får nya behov, exempelvis p.g.a. en ny läroplan eller förändrad pedagogik, tar företaget initiativ till ett nytt läromedel. Det utvecklas av en projektgrupp med redaktör, författare, formgivare, illustratör, datapedagog, vetenskaplig granskare m.fl. Läromedel aktualiseras fortlöpande.
Ett läromedel består dels av en lärarhandledning som ger läraren underlag att planera hela årskursen, extra material, prov och bedömningsmatriser, dels av en lärobok, övningsbok och flera andra komponenter med det centrala innehåll som finns i läroplanen och möjligheter för elever att öva de förmågor som anges i kunskapskraven. Alla komponenter bildar ett system som möjliggör för lärare att undervisa effektivt och få mer tid att ge varje elev förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt.
Men det finns brister. Upphandlingskraven speglar inte alltid den tekniska utvecklingen. Distributörernas information till lärare kan bli bättre. Lärare måste få bättre läromedelskunskap för att bli bättre beställare. Tryckta och digitala läromedel bokförs inte på separata konton i den kommunala kontoplanen varför statistikbeskrivningen och ekonomistyrningen blir lidande.
Insikten om att läromedel är ett komplext systemstöd som ger en grundläggande likvärdighet i lärandet är svag hos både politiker, tjänstemän och friskolechefer varför läromedel underprioriteras med kopiering och tidsödande materialjakt på nätet som följd. Läromedelsföretagen måste också vara lyhörda inte bara för lärares behov av utveckling utan även för andra marknadsaktörers.
Flera aktörer delar på ansvaret för att tryckta och digitala läromedel, de viktigaste insatsvarorna i skolans kunskapsproduktion, kommer på plats och att skolsystemet stärks. De måste börja föra dialog för att det ska ske effektivt.