Den engelske skolministern vill förändra tidsandan. Microsoft menar att digitala läromedel kan minska lärares arbetsbörda. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.
Rickard Vinde
Februari 2016
Den engelske skolministern vill förändra tidsandan
Den engelske skolministern Nick Gibb höll den 17 november 2015 ett tal på en konferens som ordnades av den Engelska Förläggarföreningen och Föreningen för Lärverktygsföretag. Ministern berömde läromedelsföretagen för det arbete som de har utfört för att säkra att lärreurserna har högsta kvalitet och tål jämförelse med de bästa i världen.
Nick Gibb menade att det är en utmaning att ändra den anti-läromedels-anda som finns, tidsandan. Skolor har, enligt ministern, blivit tillsagda att inte efterfråga läromedel med hög kvalitet. Han påpekade att läromedel stöder lärare, minskar arbetsbördan och får fler elever att nå målen.
Ministern uppmanade läromedelsföretag, myndigheter, lärarutbildningar och lärare att samarbete med regeringen för att förändra tidsandan.
Västra Hisingen satsar på läromedel
Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborg hade ett överskott i budgeten i höstas. Skolor och förskolor fick då köpa in läromedel för 5 miljoner kr. Stadsdelsnämnden redovisar därför nu ett något lägre resultat för verksamhetsåret 2015 än väntat.
Microsofts framtidsbild
Microsofts utbildningsdirektör David Langridge intervjuades den 5 januari i Publishing Perspectives under rubriken ”Microsoft’s View of the Future of Edtech”. Microsofts grundare Bill Gates var, enligt David Langridge, intresserad av utbildningsfrågor och företaget har därför alltid arbetat med dessa.
Lärare uppskattar fortfarande tryckta läroböcker. En utmaning för läromedelsföretag är, enligt David Langridge, att göra digitala läromedel för läsplattor och smarta telefoner som fungerar lika bra som läroböcker. Läromedelsföretagen bör också utveckla molnlösningar. Men lärare och elever förväntar sig samma upplevelse från digitala läromedel som från andra digitala produkter och att utveckla sådana kan vara dyrt för läromedelsföretagen, dyrare än att utveckla tryckta läroböcker.
Bland det viktigaste med digitala läromedel är möjligheten till individualisering men också det ställer nya krav på läromedelsföretagen. David Langridge menar att digitaliseringen kommer att hjälpa lärare att individualisera undervisningen men aldrig kunna ersätta läraren som en grundläggande del av lärandeprocessen. Han betonar att lärare måste få kompetensutveckling.
Vi reflekterar att David Langridge synes sakna kunskap om det breda utbud av digitala läromedel som finns i Sverige.
UNESCO menar att varje elev ska få läroböcker
Every Child Should Have a Textbook är rubriken på ett policy paper från FN-organet UNESCO från januari 2016. Dokumentet utgår från forskning i bl.a. Brasilien, Indien, Malaysia, Kongo och Zambia och andra länder i södra Afrika.
Enligt UNESCO är det belopp ett land använder på lärresurser ett bra mått på landets vilja att ge alla elever en utbildning med kvalitet. Det finns enligt UNESCO många olika lärresurser men dokumentet behandlar läroböcker.
Läroböcker är särskilt viktigt i länder med låga inkomster, stora klasser, många obehöriga lärare och otillräckligt med undervisningstid. Näst efter en engagerad och förberedd lärare är kvalitativa läroböcker i tillräcklig mängd det mest effektiva sättet att förbättra undervisning och lärande.
Inte bara lärare och elever behöver läroböcker utan också myndigheter som verktyg för att översätta övergripande mål till verksamhet i klassrummet. Det finns förstås läroböcker av skiftande kvalitet men för miljoner elever är grundproblemet att de inte har några läroböcker alls. Tillgången till läroböcker i de första årskurserna bör vara högsta prioritet. Ända är bristen omfattande, också i högre årskurser. Under senare år har bevisen för läroböckernas kritiska roll, enligt UNESCO som bl.a. hänvisar till studier av Världsbanken, blivit allt fler.
Ett problem i flera länder är att läroböcker är dyra och även distributionen kan vara det. På senare år har marknaden med privata läromedelsföretag börjat användas, vilket förbättrat situationen. UNESCO hänvisar till en affärsmodell som med goda resultat har använts för att finansiera läkemedel för malaria och tuberkolos i södra Afrika.
Vi reflekterar att förhållandena i de studerade länderna inte alltid är jämförbara med de i Sverige. Slutsatsen att alla elever ska ha läromedel av god kvalitet torde ändå gälla även för Sverige. UNESCO jämför med läkemedel, som inte som läromedel tillåts vara en bristvara i Sverige.
Gör som Nicklas Brorsson
I höstas tog rektor Nicklas Brorsson på Kanalskolan i Skellefteå med sig alla medarbetare till Skolforum och följde Medarbetarprogrammet. Medarbetarna tog del av det breda programmet för kompetensutveckling och studerade nya läromedel, lärreurser och lärverktyg. Rektor själv utvecklade också sitt eget ledarskap i Skolledarspåret. Han fann det otroligt givande och gruppen blev än mer sammansvetsad.
Skolforum hålls i år på Stockholmsmässan den 31 oktober-1 november. Både hela kommuner och enskilda skolor kan göra som Nicklas Brorsson.
Länk till Medarbetarprogrammet