Skolan ska hjälpa eleverna att skaffa kunskaper och värderingar, det vill säga faktakunskaper, förståelse, kritiskt tänkande, kreativitet och samhällets grundläggande värderingar. Detta förklaras i läroplanen.

För grundskolans ämnen och gymnasiets kurser finns också ett centralt innehåll med det som ska ingå i undervisningen. För årskurs 3, 6 och 9 och för gymnasiekurserna finns kunskapskrav. Det är läroplanen och dessa krav som ska styra lärarnas undervisning, bedömning och betygssättning.

Elevers lärande sker i möten med lärare. Det är mötena som gör att eleverna kan göra kunskapen till sin, förstå och utveckla förmågor. Men mötena sker runt innehållet. Det förmedlas i läromedel, lärarnas eget material, tidningsartiklar, internet eller skönlitteratur. Allt kallas i skollagen för lärverktyg.

De viktigaste lärverktygen är läromedelsförlagens tryckta och digitala grundläromedel. De översätter läroplanen till praktisk undervisning och ger en struktur för hela läsåret. Läromedel ger lärare mer tid att möta elever och elever mer likvärdiga förutsättningar att lära. Kommuner och friskolor säkrar att innehållet, hela tiden med sikte på kunskapskraven, enkelt finns till varje lektion.

De allra flesta lärare vill använda läromedel som grund och komplettera med andra lärverktyg. Men alltför många kan i dag inte det. De har endast gamla läromedel, sponsrade gratisböcker eller texter från internet som inte passar för elevernas ålder.

Att det finns en stor brist bekräftades i en undersökning av OECD från 2014 som visade att Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- eller läxböcker. Alla elevers läsförmåga har minskat och mest för faktatexter. Det är inte konstigt när eleverna inte får träna varje dag med specialskrivna ämnestexter, det vill säga läromedel.

Läromedelsbristen beror på att det inte finns något systematiskt tänkande för läromedel och andra lärverktyg, de verktyg som är praktiskt avgörande för att den skrivna läroplanen också ska bli den i alla skolor genomförda läroplanen. Bristen på systematik är så stor att Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen på 40 sidor varken nämner läromedel eller lärverktyg.

Hur lärare och elever ska mötas runt innehållet har glömts bort och resultatet är ofta en blandning av diverse material med osäker kvalitet och svag koppling till läroplanen, vilket bidragit till ökande arbetsbelastning för lärarna, minskad likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat.

Den pågående digitaliseringen har inte gjort saken bättre. Snart har alla elever i både grundskolan och gymnasiet en egen dator. Men skolorna har helt glömt bort att skaffa professionellt utvecklade, digitala läromedel. I stället får elever surfa på nätet och använda enkla program som är gratis. Digitaliseringen har stora kunskapsmöjligheter men om den inte fylls med innehåll, kan den försämra både lärarnas arbetsmiljö och elevernas kunskapsresultat.

Det borde vara självklart att professionella lärare har professionellt utvecklade verktyg. Det är först när lärarna har tryckta och digitala grundläromedel i alla ämnen och många andra, kompletterande lärverktyg som de kan undervisa effektivt och anpassa undervisningen till varje undervisningssituation och varje elevs behov. Har de inte det kan de inte vara verkligt professionella, lika litet som läkare utan instrument och mediciner kan vara det.

Läromedelsförlagen vill bidra till att lärare kan vara professionella och få mer tid för lärande. Det är dags att skolan får en infrastruktur för innehållet som stärker lärarnas praktiska kapacitet att undervisa och ger eleverna mer likvärdiga förutsättningar att lära. Denna del av skolans problem går dessutom att lösa snabbt. Vi måste säkra att lärare har rätt förutsättningar till varje lektion. Det behövs om alla elever i kunskapsnationen Sverige ska kunna höja sina kunskapsresultat.

Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel

Debattartikeln publicerades i den digitala utgåvan av Uppsala Nya Tidning den 11 april 2015.

Länk till Uppsala Nya Tidning